Jag litar bara på känslan

Jag provar att pausa musiken jag har i mina hörlurar. Det kanske går lättare att skriva då. Trots att jag har förberett med min lugnaste spellista så får jag inget lugn. Det surrar för mycket och musiken krockar med orden som redan kämpar för att hitta rätt. Det är svårt att hålla takten. Min takt i skrivandet är ojämnt och snart lyssnar jag endast till melodin som blir av tangenterna. En dålig orkester som inte kan synkronisera. Orden och bokstäverna sjunger inte alls med i melodin som jag vill. Det är något stressat med det. Att prestera i ord. 

Bilder, färger och lukter är lätt. De tar bara på punkter som är självklara. Punkter som inte behöver förklara sig. Jag litar bara på känslan. Den har alltid rätt.